Nyheter

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

Innehåll

INLEDNING                                                                                                                                  S.1

FINANSIELL TILLSYN I EU                                                                                                         S.2

FÖRVALTARE AV ALTERNATIVA INVESTERINGSFONDER                                                    S.2

KREDITVÄRDERINGSFÖRETAG                                                                                                 S.3

MiFID REVIEW                                                                                                                             S.3

EMIL och SECURITIES LAW DIRECTIVE                                                                                   S.4

I detta nummer av Aktuellt i omvärlden kommer vi att följa några av de beslut som fattades under 2009. Vi kommer också att gå igenom vad som kan förväntas från EU och internationellt under den närmsta framtiden vad gäller finansiella sektorn.

Fondhandlareföreningen genomförde den 27 januari ett seminarium på Nationalmuseum under temat Värdepappersmarknadens utmaningar 2010.  Kerstin Hermansson inledde seminariet och presenterade föreningen och redogjorde för föreningens omvärld både på nationell, europeisk och global nivå. Vigg Troedsson berättade därefter om de många nyheter och förändringar som var på gång när det gäller värdepappersmarknadens infrastruktur. Därefter redovisade Lars Afrell de regelverksändringar som var på gång varefter Katarina Lidén från SwedSec berättade om SwedSec och desa mål för 2010. Kvällen avslutades med mingel, mat och vin i restaurang Atrium.

Presentationerna kan hämtas här.

Efter förslag av kommissionen enades rådet i oktober om ett utkast till direktiv som syftade till att skapa European System Risk board (ESRB) som skulle ha till uppgift att identifiera potentiella hot mot den finansiella stabiliteten i Europa.

I december enades rådet om en allmän inriktning på förslag som syftade till att ersätta de tre nivå 3-kommitterna med tre myndigheter.

Förslagen är nu föremål för behandling i parlamentet. Frågan om macrotillsynen torde inte  vara särskilt kontroversiell och utgångspunkten för förhandlingarna med parlamentet är att skapa en gemensam syn vid första läsningen. Förslaget beräknas kunna behandlas i ECON i början av maj och i parlamentet i mitten av juni.

När det gäller inrättandet av de tre nya myndigheterna utgör den allmänna inriktningen för rådets förslag en kompromiss. I parlamentet bedömer många att det ursprungliga förslaget från Kommissionen har vattnats ur allt för mycket, särskilt när det gäller myndigheternas befogenheter att avgöra tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter och vill därför utöka dessa på bekostnad av de nationella tillsynsmyndigheterna och regeringarna.  Även Kommissionens ordförande har uttryckt liknande tankegångar och uppmanat parlamentet att skärpa upp förslaget. Utgångspunkten är att ett betänkande skall kunna behandlas i ECON i april och i parlamentet i mitten på juni.

Tanken är att den nya tillsynsorganisationen skall vara på plats 2011.

Förslaget till ett direktiv om Förvaltare av alternativa investeringsfonder antogs av Kommissionen i april 2009. Därefter har diskussioner förts inom rådsarbetsgruppen och olika förslag har lagts fram under det svenska presidentskapet utan att en gemensam åsikt har uppnåtts. Frågan har överlämnats till det spanska ordförandeskapet.

I parlamentet har diskussioner skett i ECON och i slutet av november presenterade föredraganden ett första utkast som i vissa stycken gick längre än Kommissionens förslag. Bland annat föreslås att tröskelvärdena avskaffas och ersätts med proportionalitetsprincipen.

Det spanska presidentskapet har gjort en sammanställning av de viktigaste frågorna som skiljer mellan det sista svenska kompromissförslaget och det utkast till betänkande som presenterats i parlamentet. Dokumentet beskriver och jämför de olika alternativ och förslag till lösningar  som rådet och parlamentet lagt fram för att på så sätt söka få en gemensam ståndpunkt.

Rådets förslag anger vissa tröskelvärden för att avgränsa direktivets omfattning medan betänkandet istället förordar proportionalitetsprincipen.  En annan kontroversiell fråga gäller vem som skall värdera en fonds tillgångar och hur ofta det skall ske. Andra frågor rör krav på ersättningspolicy samt informationskrav för fonder som kontrollerar noterade och onoterade företag. Vidare finns frågan om depositariernas ansvar, hemvist och organisationsform. Slutligen diskuteras bland annat en kvot för hävstångseffekten samt hur fonder från tredje land skall behandlas.

Parlamentets tidsschema innebär behandling i utskottet i april och i plenum i juli 2010.

Spanska ordförandeskapets sammanställning

Kommissionens förslag till reglering av kreditvärderingsföretag har behandlats av ministerrådet och därefter har vid förhandlingar med parlamentet enighet uppnåtts.

Huvudregeln är att ett kreditvärderingsföretag som vill att deras värderingar skall kunna utnyttjas skall ansöka om registrering. Ansökan görs till CESR som beslutar genom ett kollegium bestående av berörda tillsynsmyndigheter som också kommer att involveras i den dagliga tillsynen av kreditvärderingsinstitutet. Registrerade företag är skyldiga att följa regler som skall se till att intressekonflikter utesluts, att kvaliteten på värderingar och värderingsmetoder håller en hög nivå samt att kreditvärderingsföretagen arbetar på ett genomlyst sätt.

Förordningen trädde ikraft den 7 december 2009.  Detta innebär att den 7 september 2010 skall registrering av CRA ha skett och att efter den 7 december 2010 kan marknadsaktörer i rättsligt reglerade sammanhang endast utnyttja rating från registrerade kreditvärderingsföretag. Från den 7 juni 2011 kan kreditvärdering från kreditvärderingsinstitut i tredje land godkännas om det finns en motsvarande reglering av kreditvärderingsinstitut i hemlandet samt ett avtal med EU.

EG-förordningen kräver i sig inte implementering i nationell lagstiftning men svensk lagstiftning måste kompletteras på ett antal områden.

Förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut                                                 

Kommissionen har påbörjat en bred översyn av direktivet om finansiella marknader, MiFID.  Kommissionen har arrangerat ett antal work-shops för att inhämta synpunkter från intressenter avseende ett antal områden.

Följande områden har hittills berörts

► Broker Crossing networks

► Pre-trade transparency waivers

► Dark pools

De europeiska börserna anser att den handel som sker på MTFs , crossing networks mellan banker och dark pools har bristande genomlysning trots att den volymmässigt inte är obetydlig. Börserna anser att handeln bör åläggas en större transparens. Bankerna å sin sida menar att börserna överdriver storleken på handeln och anser att en ökad genomlysning skulle försvåra för genomförandet av stora ordrar.

► Data consolidation

MiFID har genom att avskaffa koncentrationsregeln (krav på handel över börs) gjort att ett antal alternativa handelsplatser sett dagens ljus där samma aktie kan handlas på flera handelsplatser. Detta har lett till en fragmentering av likviditeten men också av avslutsdata.

För att komma tillrätta med fragmenteringen av avslutsdata överväger man att införa krav på att avlutsdata skall samlas centralt (s.k.Consolidated tape) på samma sätt som nu sker i USA.

► Client Categorisation

► Information to clients

► Complex and non complex financial instrument for the purpose of the appropriateness test

► Best execution 

Den slutliga inriktningen, omfattningen och tidsplanen för översynen kommer att beslutas när den nye kommissionären Michel Barnier tillträtt sin post vilket beräknas ske den 10 februari. Tidigare har nämnts att Kommissionen vill lägga fram ett ändringsförslag av MiFID i december 2010.

Kommissionen har för avsikt att lägga fram två nya lagförslag under 2010 rörande OTC-derivat och kontoföring av finansiella instrument. Enligt planen ska förslagen först diskuteras i Bryssel med medlemsstaterna för att därefter skickas ut på konsultation till bl.a. marknadsaktörerna. Förslag till rättsakter beräknas läggas fram i slutet av sommaren eller början av hösten 2010.

Beträffande OTC-derivaten har redan ett första möte hållits i Bryssel om EMIL, European Market Infrastructure Legislation. Kommissionens arbetsdokument innehåller fyra delar. Vilka OTC-derivat ska det vara obligatoriskt att cleara genom en CCP, vilka krav ska ställas på en CCP, hur ska rapportering ske till en Trade Repositary ,TR,  och vilka krav ska ställas på en TR.

Något arbetsdokument rörande förslaget till en europeisk reglering av bl.a. kontoföring av finansiella instrument har i skrivande stund inte dykt upp men kan förutses komma vilken dag som helst. En gissning är att innehållet kommer att relativt nära följa förslaget från rättssäkerhetsgruppen (Legal Certainty group) och den nyligen antagna Geneve-konventionen rörande samma område

----------------------------

Svenska Fondhandlareföreningens seminarium Värdepappersmarknadens utmaningar 2010 anordnades den 27 januari på Nationalmuseum. Nedan kan du ta del av presentationerna.

Kerstin Hermansson, Fondhandlareföreningen
Vigg Troedsson, Fondhandlareföreningen
Lars Afrell, Fondhandlareföreningen
Katarina Lidén, SwedSec

NSA har öppnat en ny hemsida. Läs meddelande.

 Till NSA hemsida:  www.nsa-securities.com

Projektanställning 12 mån - Projektledare till strukturerade produkter

Sedan januari 2009 drivs ett projekt inom Fondhandlareföreningen, vars övergripande syfte är att skapa större förståelse för strukturerade produkter, i första hand indexobligationer och strukturerade certifikat, hos myndigheter, investerare och den breda allmänheten. Vår nuvarande projektledare går nu vidare till andra utmaningar, och vi söker därför hennes efterträdare. Tjänsten är en projektanställning på heltid i 12 månader med möjlig förlängning.

Projektet drivs tillsammans med en styrgrupp som utgörs av representanter från de medlemsföretag i Fondhandlareföreningen som är arrangörer av strukturerade produkter. Det huvudsakliga målet med projektet är att förbättra transparensen och att öka förståelsen för och jämförbarheten mellan strukturerade produkter, bland annat genom att förvalta och vidareutveckla Branschkoden för strukturerade placeringsprodukter samt tillhörande Ordlista. Dessutom ska projektledaren verka för en harmonisering av terminologin genom att ena medlemmarna om gemensamma benämningar och definitioner för nyckelbegrepp. I projektet ligger även att utbilda och kommunicera med allmänheten i viktiga frågor som berör sparområdet, och att påverka regelverksbildningen då det är relevant och lämpligt. Arbetsuppgifterna kräver regelbundna möten och/eller kontakter med bl a styrgruppen, jurister inom Fondhandlareföreningens medlemsföretag, Fondhandlareföreningens styrelse, andra branschorganisationer i Sverige och utomlands, börser och andra intressenter i finansbranschen samt Finansinspektionen.

Vi vill att du har

• akademisk examen; gärna ekonom, jurist eller kommunikatör
• minst fem års erfarenhet från finansbranschen
• erfarenhet från projektledning
• mycket goda kunskaper i Microsoft Office (i synnerhet Word)
• svenska som modersmål eller motsvarande kunskaper.

Dessutom ser vi gärna att du uppfyller några av följande kompetenskrav:

• expertis inom området strukturerade produkter och/eller derivat
• förmåga att uttrycka dig på ett enkelt och tydligt sätt i skrift
• vana och vilja att hålla övertygande presentationer inför större grupper
• detaljkunskap om regelverken för finansiella tjänster
• erfarenhet från lobbyverksamhet
• medievana.

Som person bör du vara drivande, strukturerad, noggrann och ha ett mycket gott ordningssinne.

Tillträde: snarast

För mer information, kontakta: Louise Nylund, projektledare strukturerade produkter, tel 08-56 26 07 06.

Intervjuprocessen kommer att påbörjas omgående. Skicka därför CV och följebrev så fort som möjligt, dock senast 2009-12-10, till This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it .

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

Innehåll

DERIVATMARKNADEN, KOMMISSIONENS PLANERADE ÅTGÄRDER 2010                    s.1

REGELVERK FÖR KRISHANTERING I BANKSEKTORN                                                               s.4

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I DIREKTIVEN OM FINANSIELLA TJÄNSTER                      s.5

KONSULTATIONER FRÅN CESR OM INVESTERINGSRÅDGIVNING       

OCH INCITAMENT                                                                                                                                       s.5

FÖRSLAG FRÅN RIKSGÄLDEN TILL AVGIFTSMODELL FÖR

ERSÄTTNINGSFALLET CTA LIND                                                                                                        s.6

1. Inledning

Kommissionen redovisar i ett meddelande sina planerade åtgärder under 2010 när det gäller derivat m.m. Inledningsvis konstaterar kommissionen att det nu är dags gå ifrån den uppfattning som tidigare gjort sig gällande att derivatinstrument är riktade till professionella investerare och att de därför kan vara föremål för en mjukare reglering och istället införa en reglering som gör att marknaden kan prissätta risken på ett riktigt sätt.

Meddelandet bygger på kommissionens meddelande i juli 2009 med efterföljande konsultation och konferens. De planerade åtgärderna omfattar reduktion av motpartsrisken, reduktion av den operationella risken, ökad genomlysning samt förstärkt marknadsintegritet och tillsyn.

2. Reduktion av motpartsrisken

Kommissionen konstaterar att clearing är ett sätt att lägga av motpartsrisken. Clearing kan antingen ske bilateralt eller centralt genom en CCP. Kommissionen avser att lägga fram förslag för att stärka både den centrala och bilaterala clearingen.

2.1. Central clearing, Eu-reglering av central clearing kommer

Ett av de viktigaste instrumenten för att hantera motpartsrisken är central clearing, CCP. En CCP kan tillhandahålla tjänster inom hela EU men regleras nationellt och några EU-gemensamma regler finns inte. Visserligen har ESCB-CESR tagit fram rekommendationer men dessa är inte bindande. Mot bakgrund av den systemviktiga roll som en CCP kan ha avser kommissionen att föreslå lagstiftning för att reglera deras verksamhet och motverka nationella olikheter. Det förslag till reglering som kommissionen kommer att lägga kommer att avse alla typer av finansiella instrument som omfattas av MiFID.

Kommissionens förslag kommer att innefatta

• Uppföranderegler, t.ex. hantering av intressekonflikter, tillträde, genomlysning av risker).
• Regler som förhindrar en CCP har lågt ställda krav när det gäller riskhantering.
• Legalt skydd för säkerheter och positioner som tillhandhållits av clearingmedlemmarnas kunder. Reglerna skall garantera segregation av tillgångarna och möjlighet att flytta kundernas tillgångar och positioner.
• Tillstånd under regelverket ska ge rätt att tillhandahålla tjänster i alla medlemsstater. För enhetlighetens skull skall tillstånd meddelas av ESMA medan ansvaret för den dagliga tillsynen åvilar hemlandets tillsynsmyndighet som dock kan erhålla speciella uppdrag eller instruktioner från ESMA.
• ESMA skall också biträda kommissionen när det gäller att godkänna CCP från ett tredje land som är föremål för jämförbar reglering och tillsyn.

2.2. Bilateral clearing

Vissa derivatkontrakt lämpar sig inte för central clearing. De kan vara alltför anpassade för den enskilde kunden eller så är likviditeten inte tillräcklig för central clearing. Sådana derivatkontrakt kommer även i fortsättningen att clearas bilateralt och parterna utbyter säkerheter för att täcka sina exponeringar. Nuvarande nivåer för säkerheter anser kommissionen vara alldeles för låga och återspeglar inte den risk som bilateralt clearade kontrakt utgör för det finansiella systemet. Finansiella företag behöver hålla ett högre säkerhetsbelopp för att täcka sin kreditrisk för sådana kontrakt.

Kommissionen avser att föreslå lagstiftning som tvingar finansiella företag att ställa både initialsäkerhet, vars storlek är beroende av vem motparten är, samt löpande ställa marginalsäkerhet. Eftersom säkerhetskraven kommer att öka i förhållande till vad som gäller idag kommer också det ekonomiska incitamentet att använda central clearing att öka.

För icke-finansiella företag anser kommissionen att det kan finnas skäl att ha något annorlunda regler eftersom dessa företag i regel saknar betydelse ur systemrisksynpunkt och det inte heller finns skäl att försvåra för företagssektorn att använda derivatkontrakt för att överföra risker, i vart fall så länge det sker inom fastställda ramar. Visserligen kan olika behandling av olika företag göra att det uppstår kryphål som skulle kunna leda till att finansiella företag engagerar sig i regelarbitrage men kommissionen avser att noga följa utvecklingen och sätta stopp för alla tendenser i en sådan riktning.

För att ytterligare öka incitamentet att utnyttja central clearing avser kommissionen att öka skillnaden i kapitalkrav mellan centralt clearade produkter och bilateralt clearade. En sådan ändring måste ligga i linje med vad som förslås av Baselkommitteen för att förhindra regelarbitrage.

Slutligen kommer kommissionen, utöver kapitalkraven för produkter som inte clearas centralt, föreslå krav på central clearing via en CCP av standardiserade derivat i enlighet med beslutet i G20.  Innan slutligt förslag läggs kommer samråd att ske med G20 länderna för att komma överens om de praktiska förutsättningarna för att göra förslaget operationellt. Hit hör bland annat att definiera vilka kontrakt som skall anses som standardiserade och därmed ha krav på sig att clearas centralt av en CCP.

3. Operationella risker

Operationella risker kan relateras till förluster på grund av ineffektiva eller misslyckade interna processer eller på grund av externa händelser inklusive legala risker. Marknaden har vidtagit åtgärder för att minska den legala risken genom att t.ex. ta fram standardiserade legala dokument för en stor del av derivatmarknaden. Man har vidare successivt gått över till elektroniskt genomförd handel. Förslagen att använda trade repositories och den ökade användningen av central clearing kommer att resultera i mer standardisering både vad avser elektronisk handel och standardiserade legala villkor.

Kommissionen anser dock att marknadens ansträngningar att minska de operationella riskerna bör öka och överväger därför att ändra reglerna om operationella risker i kapitaltäckningsdirektivet i syfte att tvinga fram standardisering av kontrakt och elektronisk handel.

4. Genomlysning

Marknaden för OTC-derivat har saknat genomlysning av priser, transaktioner och positioner. Bristen på genomlysning har varierat mellan de olika marknaderna och för de olika produkterna men har alltid utgjort ett hinder för tillsynsmyndigheten att effektivt övervaka marknaden med avseende på systemrisker och marknadsmissbruk. För marknadsaktörerna har det förelegat svårigheter att få pålitliga priser, att bedöma risken, att värdera positioner och kontrollera bästa orderutförande.

4.1. Trade repositories

Kommissionen avser att föreslå lagstiftning om trade repositories och om nya rapporteringskrav för marknadens aktörer. Alla handelstransaktioner som inte blir föremål för central clearing hos en CCP skall rapporteras av parterna till trade repositories.  Rapportering kommer att vara obligatorisk i syfte att kunna tillhandhålla informationen till tillsynsmyndigheterna och ge dessa en möjlighet att få en fullständig överblick över derivatmarknaden. Information om transaktioner som skett över en börs eller som clearas centralt kommer att tillhandahållas direkt till tillsynsmyndigheten av börsen respektive CCPn.

Trade repositories kommer att spela en central roll i den nya marknadsstrukturen. De bör därför bli föremål för reglering. Det bör skapas ett gemensamt regelverk för deras verksamhet som bland annat täcker tillstånds- och registreringskrav, tillträde och deltagande, utlämnande av data, datakvalitet, tidsramar, dataåtkomst, skydd för data, rättssäkerhet när det gäller registrerade kontrakt, ledning och operationell pålitlighet.

Kommissionen anser att ESMA ska vara ansvarig för auktorisationen av trade repositories och också för att ge tillstånd för trade repositories från tredje land att verka inom EU. För ett sådant tillstånd skall gälla att Europeiska tillsynsmyndigheter garanteras obehindrad tillgång till fullständig global information.

4.2 Börshandel

G20 beslöt att alla OTC derivatkontrakt skulle handlas över en börs eller en elektronisk plattform där detta var lämpligt. För EUs del innebär detta att handel med härför lämpliga kontrakt skall ske på en organiserad handelsplats såsom denna har definierats i MiFID. Nästan samtliga derivatbörser använder en CCP. Genom att OTC kontraktet bli börshandlat blir det också automatiskt föremål för central clearing. Sammantaget kommer detta att resultera i synliga priser, volymer och öppna balanser, vilket gynnar marknaden.

4.3. Genomlysning före- och efter handel

Handeln på organiserade plattformar måste följas upp med stärkta regler för sådana handelplatser särskilt när det gäller genomlysning av handeln. En harmonisering av kraven på genomlysning före- och efter handeln för publicering av handeln, priser och volymer på olika handelsplatser måste noga övervägas. Det är viktigt att undvika kryphål i regelverket för handelsplatser och försäkra sig om att derivatkontrakten kommer att omfattas. Dessa frågor kommer att behandlas i samband med översynen av MiFID 2010.

Kommissionen kommer att överväga om också råvaror skall omfattas av sådana genomlysningsregler.

Kommissionens meddelande

Kommissionen har sänt ut en konsultation avseende ett EU-regelverk för krishantering i banksektorn. Syftet är att få in synpunkter på ett stort antal frågor i syfte att skapa ett regelverk som kan säkra den finansiella stabiliteten och den fortsatta bankverksamheten vid en gränsöverskridande bankkris.  Kommissionen tar i konsultationen upp frågor som rör tidigt ingripande, krislösningar och insolvens.

Under tidigt ingripande diskuteras åtgärder som tillsynsmyndigheterna kan vidta för att återställa stabiliteten och finansiell sundhet hos ett företag när problemen uppstår innefattande bland annat överföring av tillgångar mellan olika juridiska enheter och över gränser inom samma finansiella företagsgrupp.  

Under krislösning tar kommissionen upp åtgärder som vidtas av nationella myndigheter för att hantera en kris i ett bankinstitut för att hindra den från att påverka den finansiella stabiliteten och på ett ordnat sätt avveckla hela eller delar av bankverksamheten.

Under insolvens diskuterar kommissionen nödvändigheten av att harmonisera nuvarande insolvensförfarande för att underlätta rekonstruktion och avveckling av gränsöverskridande bankgrupper.

Konsultationen pågår till den 20 januari 2010.

Länk till kommissionens konsultationssida

Kommissionen har föreslagit tre nya europeiska tillsynsmyndigheter, EBA, EIOPA och ESMA vilket redovisats i tidigare nyhetsbrev.  För att ge de nya myndigheterna de föreslagna befogenheterna krävs tillägg till ett antal direktiv inom det finansiella området.  Kommissionen har nu antagit ett förslag till direktiv med sådana tillägg, ibland kallat Omnibusdirektivet eftersom det innefattar ändringar i flera direktiv.

Förslagen innefattar bland annat definition av verksamhetsområde inom vilket respektive myndighet kan utfärda tekniska standards som ett kompletterande verktyg för att uppnå enhetlig tillsyn och utveckla  en enhetlig regelbok. Vidare tillförs myndigheterna möjlighet att avgöra skiljaktigheter mellan nationella tillsynsmyndigheter inom de områden där gemensamma beslutsprocesser redan finns. Slutligen föreslås sådana tillägg som är nödvändiga för den praktiska verksamheten såsom namn på myndigheterna och modeller för utbyte av information.

Kommissionen avser att i början av 2010 komma med ytterligare ett direktiv med tillägg och då framför allt för försäkringssektorn som inte täcks i föreliggande förslag till direktiv.

Länk till kommissionens Omnibusdirektiv

CESR har gett ut en konsultation om hur definitionen av investeringsrådgivning i MiFID bör förstås. MiFID definierar investeringsrådgivning som tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund på dennes begäran eller på värdepappersföretagets initiativ, i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument (artikel 4.4). I konsultationen föreslås bl.a. ett test i fem steg för att analysera om det föreligger en rådgivningssituation. Svar på konsultationen ska lämnas senast den 14 december 2009 till CESR.

Även när det gäller incitament har CESR gett ut en konsultation som handlar om bra och dåliga tillämpningar av reglerna i MIFID om incitament (inducements). Svar på konsultationen ska lämnas senast den 22 december 2009.

Inom Fondhandlareföreningen kommer konsultationerna att bl.a. diskuteras i Compliancegruppen.

Länk till konsultation om investeringsrådgivning

Länk till konsultationen om incitament

Riksgälden har den 20 oktober 2009 skickat ut ett förslag till avgiftsmodell för nämnda ersättningsfall på remiss. CTA Lind gick i konkurs den 16 juni 2004 och Riksgälden föreslår att de institut som ska betala avgifter för ersättningsfallet är de institut som vid konkurstillfället tillhörde investerarskyddet. Enligt en bilaga var det 193 stycken men några finns inte kvar längre (likvidation/konkurs m.m.). Frågan om hur kostnaderna för CTA Lind ska fördelas har varit omdiskuterad och nu har berörda företag möjlighet att till den 30 november 2009 ge synpunkter på Riksgäldens avgiftsmodell.

Förslaget kan erhållas från föreningens kansli, Enel Lundbladh, This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it .