Nyhetsbrev

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

Innehåll

INLEDNING                                                                                                                                                     s.1

BONUSREGLER                                                                                                                                             s.1

STANDARDISERING AV OCH BÖRSHANDEL I OTC-DERIVAT                                                 s.2

TRANSAKTIONSRAPPORTERING AV OTC-DERIVAT MM                                                         s.3

INVESTERARSKYDD, INSÄTTARGARANTI OCH SKYDD FÖR

FÖRSÄKRINGSTAGARE                                                                                                                             s.3

KUNDKATEGORISERING                                                                                                                          s.6

ÖPPENHETSDIREKTIVET                                                                                                                       s.7

AVGIVNA REMISSYTTRANDEN                                                                                                             s.8

Ingen sommarstiltje på konsultationsfronten. Under sommaren har såväl europeiska som svenska myndigheter skickat ut ett stort antal förslag på remiss, i vissa fall med mycket kort svarstid. Enligt föreningens mening kan man på goda grunder ifrågasätta om detta förfarande verkligen är acceptabel lagstiftningsteknik (better regulation).  Det föreligger stora svårigheter att på så kort tid få in tillräckligt med uppgifter och synpunkter för att på ett tillfredsställande sätt besvara remisserna. Om svarstiden är kort under semesterperioden kan med fog ifrågasättas om konsultationen verkligen kan fylla sin uppgift eller – hemska tanke – vill man inte ha bra och genomtänkta remissyttranden?

Efter förhandlingar mellan rådet och parlamentet har nu parlamentet antagit ett förslag med ändringar i kapitaltäckningsdirektivet som rör kapitalkrav i handelslager och omvärdepapperisering (re-securitasations) samt bonusregler.

De som omfattas av bonusreglerna är personalkategorier som utövar ett väsentligt inflytande på företagets riskprofil. Hit bör enligt förslaget räknas åtminstone den högsta ledningen, risktagare och kontrollfunktioner och normalt sett alla anställda vars totala ersättning, inklusive diskretionär pensionsavsättning, gör att de hamnar i samma ersättningsklass som den högsta ledningen och risktagare.

Beloppsmässigt innebär reglerna att högst 30 % av bonusen får betalas ut direkt. Vid större bonusar är procentsatsen 20 %.  CEBS skall avgöra var gränsen skall sättas för större bonusar.

Vidare finns en bestämmelse som säger att åtminstone hälften av bonusen skall betalas ut i form av aktier eller motsvarande ägandeintressen beroende på institutets rättsliga struktur, eller instrument som är kopplade till dess aktier eller andra likvärdiga icke-kontanta instrument för institut som inte är börsnoterade och, i förekommande fall, andra instrument som återspeglar företagets kreditvärdighet. Aktier och liknande värdepapper skall behållas under en lämplig period.

Vidare finns en regel som säger att minst 40 % av bonusen (60% vid större bonusar) skall skjutas upp tre till fem år.

En tillämpning av dessa regler skulle vid en bonus på 100 och under antagande att detta inte är en större bonus, ge följande utfall:

Max 30 kontant

Min 40 uppskjutet, varav 20 i aktier eller motsvarande

Min 30 i aktier eller motsvarande att behållas under en lämplig period

Det finns också bestämmelser om att det skall vara ett rimligt förhållande mellan fast ersättning och rörlig.  Ett företag måste sätta en limit på de anställdas bonusar som ska stå i proportion till lönekostnaden.  De nationella tillsynsmyndigheterna kommer att bedöma huruvida balansen mellan rörlig och fast ersättning är balanserad. CEBS kommer att utfärda riktlinjer för en sådan bedömning som senare kommer att ersättas av regler utfärdade av EBA.

Reglerna om bonus skall börja tillämpas i januari 2011.

Antagna texter - Parlamentet

 

CESR har publicerat en konsultation där frågan ställs om det krävs regleringar för att få en ökad standardisering av kredit-, aktie-, ränte-, råvaru-, och valutaderivat både för standardiseringens egen skull men också för att underlätta handel av dessa typer av derivat på handelsplatser.

CESR anser att en ökad standardisering av OTC-derivat kan leda till en effektivare marknad samtidigt som man framhåller att företagen skall kunna behålla möjligheten att anpassa vissa parametrar eftersom OTC-derivaten, särskilt skräddarsydda produkter, spelar en viktig roll när det gäller säkringsåtgärder.

Hittills har utvecklingen letts av industrin men frågan är om nuvarande framsteg är tillräckliga, hur man bäst skall bygga vidare på gjorda framsteg och om ett ingripande ur regleringssynpunkt är nödvändigt.

CESR är angelägen att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka standardiseringen.  CESR vill också ha svar på om en reglering skall ta sikte på en viss parameter av standardiseringen eller på en viss klass av produkter.  CESR vill särskilt ha in uppgifter om den eventuella kostnad som skulle uppstå om  man introducerar en skyldighet att elektroniskt bekräfta OTC-transaktioner i Europa.

När det gäller handel över börs anser CESR att detta för OTC-kontraktens del skulle innebära ett antal fördelar såsom ökad genomlysning och ökad likviditet. Vidare skulle det säkerställa en ökad effektivitet, leda till riskreducering samt innebära ett enkelt tillträde för marknadens aktörer. Det finns dock ett antal begränsningar när det gäller börshandel av OTC-produkter som kan förklara varför handeln av derivat fortfarande är omfattande utanför börserna.  Hit hör kravet på standardisering, avsaknad av möjlighet att anpassa kontrakten till kundens behov och begränsad möjlighet till produktutveckling.  CESR är intresserad av att få del av marknadsaktörernas syn på vilka incitament som effektivt skulle främja börshandel.

Konsultationstiden går ut den 16 augusti 2010.

 

CESR konsultation: Standardisation and exchange trading of OTC derivatives                                                                         

CESR har publicerat en konsultation med ett förslag till hur transaktionsrapportering av OTC-derivat skall organiseras.  I sitt förslag utgår CESR från att alla som inte är undantagna från den kommande European Market Infrastructure Legislation, EMIL, kommer att rapportera transaktioner och OTC-derivat till en Trade Repository (TR) när dessa väl etablerats.

CESR föreslår dock att värdepappersbolag skall kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet av OTC-derivat genom att följa regelverket i MiFID. Detta innebär att transaktionsrapporteringen skall ske direkt till tillsynsmyndigheten tillsammans med övrig transaktionsrapportering enligt MiFID.  Värdepappersbolag som rapporterar sina transaktioner till en TR som godtar MiFID standard, kommer att undantas från direkt rapportering till tillsynsmyndigheten.  Detta innebär att MiFID standard kan tillämpas på rapporteringsskyldigheten och denna kan hanteras av TR för värdepappersbolagets räkning. I praktiken innebär förslaget att TR kommer att utgöra en godkänd tredje part för rapportering enligt artikel 25(5) i MiFID.

Idag gäller transaktionsrapportering för finansiella instrument som upptagits till handel på en börs. Medlemsstaterna har dock rätt att utöka skyldigheten till även instrument som inte upptagits till handel på en börs.  CESR föreslår att rapporteringsskyldigheten utökas till att avse OTC-derivat och finansiella instrument som handlas enbart på en MTF.  När det gäller OTC- derivat bör skyldigheten begränsas till sådana derivat vars värde påverkas av utvecklingen av ett finansiellt instrument som upptagits till handel på en börs eller på kreditrisken på utfärdaren av ett sådant instrument.

Konsultationstiden utgår den 16 augusti 2010.

CESR Konsultation Transaktionsrapportering mm

 

Kommissionen har den 12 juli 2010 lagt fram förslag till ändringsdirektiv rörande investerarskyddsdirektivet. Samtidigt lade kommissionen också fram förslag till ändringar i direktivet om insättningsgaranti och en vitbok om förbättrat skydd för försäkringstagare. Förslagen rörande ändringar i investerarskyddet och insättningsgarantin kommer att bli föremål för förhandlingar i rådet och parlamentet under hösten 2010.

Investerarskyddet

De viktigaste förslagen till ändringar i direktivet är följande:

·         Skyddsnivån ökas från 20 000 EUR till 50 000 EUR

·         Utbetalningar ska ske snabbare

·         Förbättrad information om skyddet

·         Förstärkt finansiering av skyddet

·         Utvidgning av skyddet till fondandelsägare och sub-custodians

 

Enligt förslaget har kommissionen (KOM) fått åtskilliga klagomål på hur investerarskyddet har införlivats i medlemsstaterna. Klagomålen har rört frågor såsom att skyddet är otillräckligt finansierat och att utbetalningar i enlighet med skyddet skett mycket sent.

Skyddsnivån ökas från 20 000 EUR till 50 000 EUR

Såsom argument för att öka skyddsbeloppet anger KOM att skyddet inte har ändrats sedan det infördes och således inte tar hänsyn till inflation och europeiska investerares ökade innehav av finansiella instrument. KOM pekar också på att insättargarantin som är på 50 000 EUR ska ökas till 100 000 EUR. Beträffande den föreslagna nivån som ska vara föremål för fullharmonisering konstaterar KOM att flera medlemsstater (MS) har en högre nivå än 50 000 EUR och att dessa under en övergångstid ska anpassa sig.

Utbetalningar ska ske snabbare

Här konstaterar KOM att det kan ta åtskilliga år innan utbetalning enligt skyddet kan ske och försöker genom diverse regler om fastställande av brist, tidsgränser och möjlighet till förskottsbetalning få till ett snabbare förfarande. Avsikten är att reglerna ska kompletteras av ESMA.

Förbättrad information om skyddet

Viss utvidgning föreslås att reglerna om information om skyddet från företaget till investerare i artikel 10. Skälet synes vara att det finns tveksamheter om hur regeln i artikel 10 har tillämpats, dvs. om investerarna fått tillräckligt med information.

Förstärkt finansiering av skyddet

En väsentlig förändring i investerarskyddet är förslaget till ändrade finansieringsregler i direktivet. Enligt förslaget ska varje skydd innehålla en fond som ska täcka 0,5 % av värde av de skyddade tillgångarna (beräknade årligen). Denna nivå ska uppnås inom en 10 års period. Skyddssystemet ska, om fonden inte räcker för att täcka krav, kunna kräva in ytterligare 0,5 % från medlemmarna i systemet. 10 % av fondens tillgångar ska dessutom vara tillgängliga för att lånas ut till andra system.

Utvidgning av skyddet till fondandelsägare och sub-custodians

I dag skyddar investerarskyddet endast finansiella instrument som en investerare förlorat av orsaker som är direkt hänförliga till det fallerande värdepappersinstitutet. Nu föreslås att skyddet även ska omfatta finansiella instrument som har gått förlorade på grund av en sub-custodian.

Vidare utvidgas skyddet genom att MiFIDs kriterier för professionella investerare kommer vara bestämmande för vilka som kan undantas. Det innebär att färre kommer att vara uteslutna från skyddet i jämförelse med nuvarande lydelse.

När det gäller fondandelsägare föreslås som nämnts att dessa – post-Madoff – ska omfattas vid ett fallissemang av ett förvaringsinstitut eller en sub-custodian. Enligt förklaringen i direktivförslaget ska kostnaderna för detta bäras av fonderna, fondernas förvaringsinstitut och/eller sub-custodians.

Ändringar i investerarskyddet

 

Insättargarantin

De viktigaste förslagen till ändringar i direktivet är

●   Bättre täckning av skyddet

●   Snabbare utbetalning

●   Mindre byråkrati

●   Bättre information om skyddet

●   Förstärkt finansiering

 

Bättre täckning av skyddet

Det skyddade beloppet uppgår till 100 000 EUR. Beloppet är lika i alla medlemsländer. Medlemsländerna får dock bestämma att en högre skyddsnivå skall kunna gälla vid insättningar i samband med fastighetsaffärer och i vissa livshändelser (giftermål, dödsfall, sjukdom etc.) men ett sådant skydd får gälla i högst 12 månader.  Skyddet omfattar insättningar av privatpersoner och företag men inte insättningar av finansinstitut och myndigheter.

Snabbare utbetalning

En kontohavare skall få tillbaka det skyddade beloppet inom sju dagar.  Upplupen ränta ingår i skyddet upp till maxgränsen.

Mindre byråkrati

Administrationen av skyddet sker i kundens hemland.  Om t.ex. en svensk kund har konto i en utländsk bank som inte kan återbetala insatta medel, skall kunden ersättas av det svenska systemet som i sin tur får söka ersättning från det aktuella utländska systemet.

Bättre information om systemet

Information om systemet och vad det täcker kommer att ske i en gemensam lättförståelig standardmodell. Informationen kommer också att finnas på kontoutdragen.

Förstärkt finansiering

Systemets förmåga att ersätta insättare kan indelas i fyra steg.

För det första skall systemet ha en fondering uppgående till 1,5 % av de insättningar som täcks av systemet.

Skulle detta inte räcka vid ett fallissemang skall bankerna göra ett extraordinärt tillskott som kan uppgå till högst 0,5% av de skyddade insättningarna.

Ett tredje steg utgörs av möjlighet för ett system att låna ett begränsat belopp av andra system inom EU, högst 0,5%  av de skyddade tillgångarna.

Det sista och slutliga steget utgörs av avtalade alternativa finansieringslösningar.

Systemet skall vara fullt genomfört inom 10 år, dock att den högsta gränsen om 100 000 EUR gäller från de 31 december 2012.

Bidragen till systemet kommer från bankerna själva men bidragen kommer, till skillnad från vad som gäller idag, att justeras i förhållande till den risk som varje bank utgör.

Ändringar insättargarantin

 

Skydd för försäkringstagare

Kommissionen har antagit en vitbok om förbättrat skydd för försäkringstagare i vilken man diskuterar olika alternativ för att för att tillgodose ett rättvist och omfattande konsumentskydd i EU och för att se till att skattebetalarna inte får stå för kostnaderna om ett försäkringsbolag går omkull. I vitboken lägger man fram ett förslag om ett direktiv som inför ett försäkringsgarantisystem i samtliga medlemsländer .

Vitboken är ute på konsultation till den 30 november 2010.

Vitbok, Försäkringsgaranti

 

CESR har publicerat en konsultation i anslutning till översynen av MiFID som rör kundkategorisering.  Konsultationen kan grovt delas upp i tre delar.

Den första behandlar företag och institutioner som med automatik får betraktas som professionella. I denna grupp ingår företag som är föremål för reglering för att få verka på de finansiella marknaderna. CESR frågar sig om det finns anledning att öka skyddet för vissa av dessa investerare genom att begränsa antalet reglerade företag som per automatik får anses som professionella kunder. Skälet härtill är att det visat sig att det finns reglerade företag verksamma på de finansiella marknaderna som i vissa situationer inte haft erfarenhet och kunskap att fatta egna investeringsbeslut och på ett riktigt sätt bedöma riskerna i investeringen.   

Den andra tar upp frågan om det finns behov att förtydliga om lokala myndigheter/kommuner kan, i förekommande fall, få behandlas som offentliga organ för förvaltning av statsskulden. Frågan synes sakna relevans i Sverige.

I det tredje avsnittet diskuteras frågan om det finns behov av att göra en mer ingående bedömning av kundens kunskap och erfarenhet i samband med kundkategorisering. Detta skulle särskilt kunna vara aktuellt för företag som anses som professionella enbart på basis av sin storlek.  

En annan fråga är transaktioner med jämbördiga motparter i mycket komplex produkter, såsom ABS och icke-standardiserade OTC-derivat (anm. ett OTC derivat är per definition inte standardiserat). CESR menar att även jämbördiga motparter inte alltid haft den kunskap eller kompetens som krävs för att bedöma risken i en mycket komplex produkt. CESR överväger olika lösningar för att komma tillrätta med problemet.

Ett alternativ som diskuteras är att status som jämbördig motpart inte förekommer vid transaktioner i mycket komplicerade instrument. 

Ett annat alternativ är att definiera en ny grupp jämbördiga motparter, ”superjämbördiga”, med vilken transaktioner fritt får göras även i mycket komplicerade instrument. 

Ett tredje alternativ är att för alla eller för vissa företag ta bort regeln som innebär att företaget per definition är jämbördig motpart och istället införa en regel som innebär att företaget får begära att få bli behandlad som jämbördig motpart. Vid prövningen av begäran kan man bedöma om kunskap och erfarenhet räcker för att även anse företaget som jämbördig motpart vid transaktioner i mycket komplexa instrument.

Slutligen finns möjligheten att föreskiva ett värdepappersbolag som vet eller har anledning anta att ett företag som är jämbördig motpart inte har tillräcklig kunskap eller erfarenhet för att kunna bedöma risken i mycket komplexa instrument skall vara skyldiga att i transaktioner där sådana instrument ingår behandla kunden som professionell.

Konsultationstiden går ut den 9 augusti 2010.

CESR, Konsultation Kundkategorisering

 

Kommissionen har publicerat en rapport om tillämpningen av öppenhetsdirektivet och eventuella ändringar i detta.

I rapporten diskuterar kommissionen olika tänkbara lättnader för små och medelstora företag för att underlätta för dessa att skaffa kapital.

Vidare diskuteras insyn när det gäller kontantavräknade derivat.  Enligt kommissionen har sådana instrument ibland använts för att komma över rösträtter.  Kommissionen efterlyser synpunkter på införandet av ett rapporteringskrav för sådana positioner och i så fall vilka regler som bör gälla ifråga om gränsvärden för rapportering,  sammanläggning av positionen med innehav av leveransbara derivat och underliggande finansiella instrument.

I promemorian diskuteras också frågor om sk. empty voting, dvs. det förhållande att den röstberättigade vid bolagsstämman ej längre är innehavare till aktierna och därmed inte längre har något ekonomiskt intresse att bevaka.  En fråga som väcks är om man bör införa någon form av redovisningsskyldighet för den som innehar rösträtt för aktier mellan avstämningsdagen och dagen för bolagsstämman utan att inneha motsvarande aktier och i så fall vilka gränsvärden som bör gälla för en sådan redovisningsskyldighet.

I rapporten tar också frågan upp om man bör föreskriva en skyldighet för större aktieägare att lämna någon form av avsiktsförklaring med sitt innehav.

Slutligen diskuteras en sammanläggning av innehav av underliggande(aktier) med innehav derivat som ger rätt att förvärva aktier vid rapportering av sitt innehav.

Konsultationstiden går ut den 23 augusti 2010.

Kommissionen, Konsultation Öppenhetsdirektivet

Komissionens konsultation Short Selling, SSDA and NSDA

Kommissionens konsultation, Short Selling, NSA

Kommissionens konsultation, Derivatives and Market Infrastructure, EBF

Kommissionens konsultation, Derivatives and Market Infrastructur, NSA

                            

--------------------------

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                            

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

Innehåll

BLANKNING, KONSULTATION                                                                                                              s.1

DERIVAT OCH INFRASTRUKTUR, KONSULTATION                                                                    s.4

 

Kommissionen har publicerat en konsultation om blankning. Syftet med konsultationen är att inhämta synpunkter på tänkbara bestämmelser som kan övervägas när man slutligt skall utforma det kommande förslaget till lagstiftning som skall syfta till att komma åt de eventuella risker som kan uppstå vid blankning.

Förslagen i konsultationen kan indelas i tre kategorier.

►Den första syftar till att öka genomlysningen av blankning,

► Den andra syftar till att reducera risken vid naken blankning,

►Den tredje syftar till att utveckla särskilda befogenheter till myndigheterna att kunna införa temporära restriktioner när det gäller blankning.

Genomlysning av blankning

Konsultationen inleds med en viktig fråga nämligen om ett regelverk om blankning skall omfatta alla finansiella instrument som handlas på en börs eller en MTF eller om de instrument som skall omfattas skall begränsas till vissa sådana finansiella instrument som t ex aktier och derivat relaterade till aktier, statsobligationer och derivat relaterade till statobligationer samt CDS relaterade till lån utgivna av stater inom EU.

När det gäller genomlysning diskuteras i konsultationen två olika alternativ. Båda alternativen baseras på den modell som CESR presenterade i mars 2010.

Alternativ 1 innebär att information om en kort nettoposition skall lämnas till tillsynsmyndigheten när den uppgår till ett visst lägre tröskelvärde och till marknaden vid ett högre tröskelvärde. Nettopositionen skall beräknas med hänsyn taget till positioner som skapats genom olika former av derivat. Denna tvåstegsmodell måste anpassas individuellt till olika typer av finansiella instrument.

Alternativ 2 innebär att kravet på genomlysning av blankningen begränsas till aktier utgivna inom EU och statsobligationer utgivna av medlemsstat.

När det gäller aktier skall en kort nettoposition rapporteras till tillsynsmyndigheten när den uppgår, överstiger eller understiger ett visst tröskelvärde. Ett lämpligt sådant tröskelvärde skulle kunna vara 0,2 % av ett bolags aktiekapital och därefter i steg om 0,1 %.

Om nettopositionen uppgår, överstiger eller understiger ett visst högre tröskelvärde skall rapportering istället ske till marknaden. Ett lämpligt sådant tröskelvärde skulle kunna vara 0,5 % av ett bolags aktiekapital och därefter i steg om 0,1 %.

En kort nettoposition i obligationer utgivna av en medlemsstat som uppnår, överstiger eller understiger ett visst tröskelvärde fastställt för den medlemsstaten skall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Tröskelvärdet skall bestå av ett initialvärde och därefter stegvis ökande som fastställs för varje medlemsstat eller EU med beaktande av det totala nominella utestående beloppet och genomsnittliga storleken på marknadsaktörernas position. Någon rapportering till marknaden föreslås inte.

Rapporteringen och offentliggörandet skall innefatta identitet på innehavaren, storleken på positionen, utfärdaren av de finansiella instrument positionen avser samt dag då positionen togs, ändrades eller upphörde.

Positionen skall fastställas vid midnatt de handelsdagar position finns och rapporteras senast klockan 15.00 dagen efter handelsdagen.  Rapportering till tillsynsmyndigheten kan ske enligt sätt som godkänns under MiFIDs transaktionsrapportering. Offentliggörande av informationen till marknaden skall ske på ett sätt som tillgodoser snabb tillgång till informationen på ett sätt som inte diskriminerar någon aktör. Informationen ska också göras tillgänglig enligt de regler som gäller i respektive medlemsstat om central arkivering av information av detta slag.

Slutligen föreslås att de nationella tillsynsmyndigheterna skall förse ESMA med sammanfattningar av information om korta nettopositioner avseende den marknad över vilken de har tillsyn. Detta bör ske minst en gång i kvartalet.

Riskreducering vid naken blankning

Kommissonen noterar att det ibland kan finnas en risk att naken blankning dels kan öka risken för fel i avvecklingsproceduren dels kan medverka till en ökad prisvolitilatet.

För att reducera riskerna skulle man kunna tänka sig olika lösningar. En är att ställa upp särskilda villkor för att få genomföra en naken blankning och den andra att handelsplatserna skulle åläggas se till att det finns möjligheter att köpa in aktierna i situationer där naken blankning leder till avvecklingsproblem.

Det första alternativet innebär att man som villkor för blankning skulle kunna ställa krav på att den som genomför blankningen antingen lånat aktierna, har ett avtal som ger rätt att låna dem eller har någon form av arrangemang som ger rätt till lån av aktierna då det är dags för avveckling. Detta förslag innebär i princip att naken blankning inte längre blir möjligt.

Det andra alternativet innebär att handelsplatsen, CCPn eller den som tillhandahåller clearing- och avvecklingstjänster för handelsplatsen har regler som garanterar att leverans kan ske av blankade aktier i de fall då den som utfört blankningen själv inte kan leverera aktierna (buy-in)

 

Undantag

Kommissionen anser är det är viktigt att göra undantag för market making (MM). MM spelar en avgörande roll för likviditeten i enskilda finansiella instrument och har inte gett upphov till bekymmer från regelringssynpunkt. Kommissionen föreslår att undantag görs från kravet på genomlysning. Kommissionen ställer sig också frågan om undantaget för MM skall gälla för naken blankning. Vidare framhåller kommissionen att det kan finnas skäl att ha speciella villkor för MM vid buy-in.

Befogenhet i nödsituationer

Kommissionen diskuterar också möjligheter att ge de nationella tillsynsmyndigheterna speciella befogenheter i nödsituationer.

Vid en negativ utveckling som utgör ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller mot förtroendet för marknaden i en medlemsstat eller i EU skulle en nationell tillsynsmyndighet ha möjlighet att förhindra eller villkora möjlighet för någon att

► blanka aktier eller obligationer som upptagits till handel på en handelsplats för vilken medlemsstaten är hemmedlemsstat

► genomföra en transaktion som skapar eller relaterar till ett annat finansiellt instrument och syftet  av transaktionen är att ge en vinst i om priset eller värdet minskar på en aktie eller obligation som upptagits till handel på en handelsplats för vilken medlemsstaten är hemlandsstat.

Ett beslut av den nationella tillsynsmyndigheten kan avse alla aktier eller obligationer som handlas på handelsplatsen eller enbart en viss aktie eller obligation.

När det gäller CDS föreslås motsvarande bestämmelser. Vid ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller till förtroendet för marknaden i en medlemsstat eller i EU skall den nationella tillsynsmyndigheten förhindra eller ange på vilka skäl en transaktion avseende CDS får ingås om denna relaterar till betalningsproblem hos en medlemsstat eller EU eller begränsa beloppet på en sådan CDS.

Ett beslut enligt ovan skall vara tidsbegränsat och får ej vara längre än tre månader. I undantagsfall kan förlängning ske med ytterligare tre månader.

Innan en tillsynsmyndighet vidtar åtgärder enligt ovan skall ESMA och samtliga övriga nationella tillsynsmyndigheter underrättas. Underrättelse skall lämnas minst 24 timmar innan åtgärden vidtas. I nödfall kan dock denna tid kortas. ESMA skall efter att ha mottagit underrättelsen råda den nationella tillsynsmyndigheten i frågan. Rådet kan t.ex. avse lämpligheten av åtgärden och om den tidsrymd som åtgärden skall omfatta är lämplig.

Den nationella tillsynsmyndigheten skall publicera sina beslut på sin hemsida.

Förbud för CDS ?

Det bör observeras att kommissionens förslag inte innebär något generellt förbud för nakna CDSer, dvs. förvärv av CDS utan innehav av underliggande obligationer. Istället hanteras detta genom en större genomlysning av stora nettopositioner genom rapporteringskrav till den nationella tillsynsmyndigheten. Därutöver har tillsynsmyndigheten rätt att inhämta uppgifter på individuell nivå om CDS transaktioner. I nödfall har därutöver tillsynsmyndigheten rätt att tillfälligt förbjuda eller begränsa användningen av CDSer.

Konsultationen avslutas den 10 juli 2010.

Kontaktperson på kansliet är Vigg Troedsson

 Kommissionens konsultationssida

Kommissionen har på konsultation skickat ut ett dokument om derivat och marknadens infrastruktur. Arbetsdokumentet redovisar kommissionens tankar om hur man praktiskt skulle kunna implementera några av de åtgärder som tidigare presenterats. Kommissionen efterlyser synpunkter på främst följande områden.

► Clearing och riskreducering för OTC-derivat

► Krav på en central motpart (CCP)

► Interoperabilitet

► Rapportering till och krav på en Trade Repository (TR)

Auktorisation och tillsyn av CCP tas inte upp i dokumentet även om detta är viktiga frågor. Kommissionen anser inte att dessa frågor är av teknisk natur utan det är närmast frågan om ett politiskt beslut. Kommissionen för därför diskussioner om detta i andra fora som t.ex. arbetsgrupper med deltagande från medlemsstaterna.

Clearing och riskreducering för OTC-derivat

G20 har beslutat att alla standardiserade OTC derivat skall clearas via en CCP senast vid utgången av 2012. Begreppet ”standardiserad” bör enligt kommissionen tolkas så att det avser kontrakt som är godtagbara för clearing av en CCP eller uttryckt på ett annat sätt kontrakt som är möjliga för en CCP att cleara.  Kommissionen anser vidare att även om ett kontrakt clearas så är det inte alltid lämpligt att ett sådant kontrakt blir föremål för obligatorisk clearing. Kommissionen överväger därför en teknik som beaktar alla de eventuella risker som kan finnas med en obligatorisk clearing. En sådan bör utformas så att en obligatorisk clearing av OTC-derivat verkligen innebär att risken minskar i det finansiella systemet och inte det motsatta.

För att åstadkomma detta föreslår kommissionen två vägar.

Den första, ”botten upp ansatsen”, innebär att en CCP beslutar att cleara ett visst kontrakt och skickar sitt förslag om detta till tillsynsmyndigheten. Om tillsynsmyndigheten ger klartecken skall myndigheten också underrätta ESMA som i sin tur skall avgöra om kontrakten skall bli föremål för obligatorisk clearing.

Den andra vägen, ”toppen ner ansatsen”, innebär att ESMA tillsammans med European Systemic Risk Board (ESRB) skall avgöra vilka kontrakt som eventuellt skall bli föremål för obligatorisk clearing och för vilka ingen clearingmöjlighet ännu finns.

Som tidigare framhållits måste en CCP ha ett tillstånd från tillsynsmyndigheten för att få cleara en viss klass av derivat. När en tillsynsmyndighet lämnat ett sådant skall myndigheten omedelbart underrätta ESMA. ESMA skall sedan inom en fastställd tidsram bestämma om denna klass av derivat skall vara godtagbar för clearing och om några särskilda villkor i så fall skall gälla.  Innan beslut fattas skall ESMA konsultera berörda intressenter.  Om ESMA beslutar att klassen skall vara godtagbar för clearing skall detta publiceras i ett register som skall innehålla samtliga klasser som är godtagbara för clearing och uppgift om vilken CCP som handhar clearingen av respektive klass. ESMA kan också på eget initiativ och i samråd med ESRB besluta om derivat som bör ingå i registret men för vilka ännu ingen CCP erhållit tillstånd.

Clearingskyldighet innebär att finansiella motparter skall hos relevant CCP cleara alla kontrakt som finns i registret för kontrakt som är godtagbara för clearing.  Samma gäller för finansiella motparter som ingår kontrakt med part i tredje land.  För att kunna uppfylla sin clearingskyldighet skall ett finansiellt företag antingen bli clearingmedlem eller kund.

En CCP som fått tillstånd att cleara en viss klass har skyldighet att på en icke-diskriminerande basis acceptera att cleara sådana kontrakt oberoende av var avslutet skett.

När det gäller icke-finansiella företag vill kommissionen införa ett system som å ena sidan återspeglar den icke-finansiella sektorns legitima behov av hedging samtidigt som systemet inte öppnar för regelarbitrage. Kommissionen föreslår ett system med två gränsvärden, ett rapporteringsgränsvärde och ett clearinggränsvärde.  En icke-finansiell motpart som tar positioner som överskrider rapporteringsgränsvärdet skall underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Tillsynsmyndigheten kan begära in ytterligare information om skälen för överskridandet samt löpande rapporter om positioner i derivatkontrakt.  En icke-finansiell motpart som överskrider clearinggränsvärdet blir tvungen att cleara samtliga sina derivatkontrakt som är godtagbara för clearing.

De två gränsvärdena kommer att fastställas senare.

Alla OTC-derivat kommer inte att kunna vara godtagbara för en obligatorisk clearing. Det kommer alltid att finnas ett antal skräddarsydda kontrakt. Finansiella och icke-finansiella motparter som överskridit clearinggränsvärdet och som ingår ett kontrakt som inte clearas av en CCP måste vidta lämpliga åtgärder för att mäta, bevaka och reducera operationella risker och kreditrisker.

Krav på central motpart

I konsultationsdokumentet diskuteras vilka krav som skall ställas på en central motpart.

Frågor som diskuteras rör

► Organisatoriska krav

► Krav på intern riskkommitté

► Intressekonflikter, särskilt vid medlemsägda CCPn

► Outsorcing

► Förutsättningar för deltagande i verksamheten

► Genomlysning

► Segregering av tillgångar och positionen inom CCPn och dess clearingmedlemmar

► Harmoniserade tillsynsregler som skall omfatta initialt kapital, hantering och mätning av exponering, marginalsäkerhetskrav, fonder för täckande brister, övriga riskkontroller, ordning för täckande av brister, kvalitetskrav på säkerheter, investeringspolicy, procedurer för medlems fallissemang, risker vid avveckling och förhållande till tredje land samt löpande översyn av procedurer modeller etc.

Interoperabilitet

Rätt till interoperabilitet bör återspeglas i lagstiftningen och skulle kunna baseras på följande principer.

1. En CCP har rätt att träffa avtal om interoperbilitet med en annan CCP om vissa villkor är uppfyllda så att inte interoperabiliteten i sig skapar ytterligare risk. Enligt kommissionen bör den lagreglerade rätten till interoperbilitet tillsvidare begränsas till avista instrument. Detta innebär i sig inte att avtal om interoperabilitet avssende andra instrument är ogiltiga utan endast att någon rätt till sådana avtal inte föreligger.

2. När en CCP ingår ett interoperabilitetsvatal med en annan CCP i syfte att tillhandahålla service vid en viss handelsplats skall CCPn få tillgång till sådana data från den handelsplatsen som CCPn behöver.

3.  Begränsningar i rätten till interoperabilitet, rätten till data och eller avvecklingssystem får endast ske om syftet är att kontrollera den risk som kan uppstå vid interoperabilitet.  Om någon nekar en begäran om interoperabilitet, rätt till data eller tillgång till avvecklingssystem skall detta skriftligen motiveras.

Rapportering till en trade repository (TR) och krav på en sådan organisation

Den viktigaste rollen för en TR är att möjliggöra insamling och sammanställning av fullständig information om utestående kontrakt. Alla relevanta myndigheter inom EU skall ha obegränsad tillgång till informationen för att fullgöra sina åligganden.  När det gäller vad som skall rapporteras diskuterar kommissionen två alternativ.

Alternativ A innebär

1. Att en finansiell motpart skall rapportera specifikationer om varje derivatkontrakt som de ingått och varje ändring inklusive förfall till en registrerad TR. Rapporteringen skall ske senast arbetsdagen efter det att avtalet ingåtts, ändrats eller upphört.

2. En finansiell motpart skall rapportera specifikationer i derivatkontrakt som de ingått med icke finansiella motparter för räkning den icke finansiella motparten, såvida denne inte själv  rapporterar specifikationerna själva.

Alternativ B innebär att samtliga derivatkontrakt inom EU och efterföljande ändringar inklusive upphörande skall rapporteras av parterna till en registrerad TR. Rapportering skall senast ske arbetsdagen efter det att avtalet ingåtts eller ändringen skett.

För båda alternativen gäller att om en registrerad TR inte kan registrera samtliga specifikationer i ett kontrakt eller om det finns någon registrerad TR för den typ av kontrakt som skall rapporteras skall parterna rapportera specifikationer i kontrakten till tillsynsmyndigheten. ESMA skall utveckla närmare regler för rapporteringen.

Vilka företag kan bli registrerade som en TR? Kommissionen diskuterar tre alternativ.  I det första alternativet begränsas möjligheten till företag etablerade inom EU. En utländsk TR som vill bedriva verksamhet inom EU måste etablera ett dotterbolag inom EU. I det andra alternativet godkänns en TR i tredje land under vissa omständigheter. En förutsättning är att EU-myndigheterna har fullständig tillgång till uppgifter hos den utländska TRn. Det tredje alternativet innebär att endast offentliga organ inom EU kan fullgöra uppgifter som TR.

Slutligen diskuterar kommissionen frågor som rör organisation, verksamhet, sekretess, genomlysning och tillsyn av en TR.

Konsultationen avslutas den 10 juli 2010.

Kontaktperson på kansliet är Lars Afrell.

Kommissionens konsultationssida

 

                                                                                       ---------------

 

 

 

 

 

                            

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

Innehåll

ÖVERSYN AV ÖPPENHETSDIREKTIVET- DIREKTIV 2004/109/EG                                   s.1

FINANSINSTITUTENS INTERNA STYRNING OCH ERSÄTTNINGSPOLICY                        s.2

FÖRBÄTTRAD TILLSYN AV KREDITVÄRDERINGSFÖRETAG                                                 s.2

KOMMISSIONENS REDOGÖRELSE FÖR TAGNA

OCH KOMMANDE INITIATIV                                                                                                                 s. 3

MiFID REVIEW, AVGIVNA YTTRANDEN                                                                                     s. 5

 

Kommissionen har i en rapport gjort en översyn av tillämpningen av öppenhetsdirektivet.  Rapportens slutsatser är att det finns områden där tillämpningen kan förbättras, framför allt när det gäller förenkling av reglerna för mindre börsnoterade företag för att göra kapitalmarknaderna mer attraktiva för dessa företag.  Viktigt är också att öka deras synlighet för analytiker och potentiella investerare i syfte att öka handeln i deras värdepapper. Ett sätt är enligt kommissionen att införa flexiblare tidsfrister för mindre emittenters offentliggörande av redovisningar och rapporter så att de inte behöver offentliggöras samtidigt som större emittenter lämnar sina.

Vidare visar översynen att det finns behov av en ökad samordning av reglerna om offentliggörande av större innehav av rösträtter och av finansiella instrument som ger tillgång till rösträtt.  När det gäller redovisning av företagsstyrning hos mindre företag bör rapporteringskraven förenklas.

Rapporten är för närvarande ute på konsultation som avslutas den 23 augusti 2010.

 

Kommissionens konsultationssida

 

 

Kommissionen har i ett tidigare meddelande, Driving European Recovery, lovat en översyn av den interna styrningen i finansiella företag.   Enligt kommissionen hade den finansiella krisen visat på betydande brister i den interna styrningen i finansiella företag.  Styrelsens övervakning och kontroll av ledningen var otillräcklig,  riskhantering var dålig, ersättningsstrukturen till ledning och handlare resulterade i överdrivet rikstagande och kortsiktighet och aktieägarna utövade inte någon kontroll över risktagandet i företaget. I en första rapport, ett så kallat ”Green Paper” som nu är föremål för konsultation diskuterar kommissionen tänkbara lösningar i följande frågor.

► Hur man skall förbättra styrelsens sammansättning och uppgifter i syfte att öka deras tillsyn över ledningen.

► Hur man skall skapa en riskkultur på alla nivåer i företaget som säkerställer att verksamhetens långsiktiga mål och intressen beaktas.

► Hur man skall få en ökad medverkan från aktieägare, tillsynsmyndigheter och externa revisorer när det gäller intern styrning.

► Hur man skall ändra ersättningspolicyn i företagen i syfte att motverka överdrivet risktagande.

Konsultationen pågår till den 1 september 2010.

 

Kommissionens konsultationssida

 

Kommissionen har lagt ett förslag till tillägg till förordningen om kreditvärderingsinstitut.  Syftet med tillägget är dels att säkra en effektiv och centraliserad tillsyn, dels att öka genomlysningen av de företag som begär värdering så att alla kreditvärderingsföretag har tillgång till samma information.

Förslaget innebär att den nya tillsynsmyndigheten på värdepappersområdet, ESMA, kommer att ensamt få tillsynsansvar för alla kreditvärderingsföretag som registrerats i EU. ESMA kommer att ha rätt att begära information, inleda utredningar och utföra inspektioner med avssende på kreditvärderingsföretag. Den som emitterar strukturerade finansiella instrument kommer att vara skyldig att tillhandahålla alla kreditvärderingsinstitut den information som man lämnat till sitt ”eget” kreditvärderingsinstitut så att dessa kan utfärda kreditvärderingar utan ett särskilt uppdrag och på så sätt öka konkurrensen mellan företagen.

 

Kommissionens förslag till direktiv

  

 

 

Kommissionen har i meddelande till EU:s institutioner lämnat en redogörelse över åtgärder som vidtagits fram till idag samt åtgärder som kommer att föreslås under de närmsta 12 månaderna.

 

Initiativ från kommissionen med förslag till tidpunkt för rådets och parlamentets godkännande.

 

Initiatives	Commission adoption	Political agreement
Measures proposed , under negotiation:
Alternative Investment Fund Managers Directive	April 2009	Summer 2010
3rd Revision of the Capital Requirements Directive (CRD3)	July 2009	Summer 2010
Supervision package (European Systemic Risk Board and European Supervisory Authorities)	September 2009	Summer 2010
Communication on options for bank resolution funds	May 2010	n/a
Forthcoming proposals:
UCITS – implementing measures	June 2010	June 2010
Revision of Credit Rating Agencies Regulation (EU-level supervision of CRAs)	June 2010	By end 2011
Green Paper on Corporate Governance in Financial Institutions	June 2010	By end 2011
Creation of a Financial Services Users Group	Summer 2010	n/a
Revision of the Deposit Guarantee Schemes Directive	July 2010	By end 2011
White Paper on Insurance Guarantee Schemes	July 2010	n/a
Revision of the Investor Compensation Schemes Directive	July 2010	By end 2011
Derivatives – legislation on market infrastructure	Summer 2010	By end 2011
Revision of the Financial Conglomerate Directive	Summer 2010	By end 2011
Second “Omnibus” Directive of changes to sectoral legislation to align it with the proposals on supervision	Summer 2010	By end 2010
Directive on legal certainty of securities holding & transactions	September 2010	By end 2011
Regulation on SEPA (Single European Payments Area), setting a deadline for transition to SEPA	September 2010	By end 2011
Communication on a framework for crisis management	October 2010	n/a
Measures on short selling/credit default swaps	October 2010	By end 2011
Initiative on access to minimum basic banking services	October/November 2010	By end 2011
Communication on sanctions in the financial services sector	December 2010	n/a
Revision of the Capital Requirements Directive (CRD4)	December 2010	By end 2011
Revision of the Market Abuse Directive (securities)	December 2010	By end 2011
Review of the Markets in Financial Instruments Directive	Spring 2011	By end 2011
UCITS – depositories function	Spring 2011	By end 2011
Implementing measures for Solvency II Directive on capital requirements for insurance undertakings	Spring 2011	By end 2011
Packaged Retail Investment Products legislative proposals	Spring 2011	By end 2011
Crisis management legislative proposal (including bank resolution funds)	Spring 2011	By end 2011
Insurance mediation Directive revision	Spring 2011	By end 2011
Further amendments to the Credit Rating Agencies Regulation	Spring 2011	By end 2011
Legislation on corporate governance	Spring 2011	By end 2011

 

 

 

Åtgärder som föreslagits/antagits fram till dags dato.

Initiative	Commission adoption	Status
Solvency II Directive (capital requirements for insurance undertakings)	July 2007	Adopted December 2009
Amendment of the Settlement Finality Directive and the financial collateral directive (securities)	April 2008	Adopted May 2009
Recast of the UCITS Directive	July 2008	Adopted July 2009
2nd revision of the Capital Requirements Directive for banks – amendments to securitisation rules, large exposure limits, supervisory colleges, liquidity risk management and quality of capital.	October 2008	Adopted May 2009
Deposit Guarantee Schemes Directive amendment	October 2008	Adopted March 2009
Credit Rating Agencies Regulation	October 2008	Adopted September 2009
Communication on remuneration principles	April 2009	See annex 2 for next steps
Financial literacy – Dolceta on-line education programme, new modules	n/a	Launched April 2010
Communication on Packaged Retail Investment Products (PRIPS)	April 2009	Legislative proposals forthcoming
Alternative Investment Fund Manangers Directive	April 2009	Co-decision underway
3rd revision of the Capital Requirements Directive for banks – capital requirements for the trading book and re­securitisations, disclosure of securitisation exposures, and remuneration policies	July 2009	Co-decision underway
Supervision package (European Systemic Risk Board and European Supervisory Authorities)	September 2009	Co-decision underway
Prospectus Directive amendments (securities)	September 2009	Co-decision underway
Communication on Crisis Management in the Banking Sector	October 2009	Further Communication in autumn 2010 and legislative proposal in Spring 2011
Communication on Derivatives	July & October 2009	Legislative proposal forthcoming

 

 

Fondhandlareföreningen har avgett yttranden till CESR över ett antal konsultationer i anslutning till den pågående översynen av MiFID.  Nedan lämnas en sammanfattning av respektive avgivet yttrande samt en länk till det fullständiga yttrandet.

SSDA supports the answer given by European Banking Federation. In short:

The SSDA supports CESR’s proposals to improve the quality of post-trade transparency. It is appropriate to undertake a number of steps to facilitate commercial solutions. Further-going measures should only be considered if these steps do not prove successful.

The SSDA also supports many of the additional measures proposed by CESR. This includes the extension of transparency obligations to equity-like instruments; and efforts to bring down the cost of market data.

 

On the competition between different trading venues, the SSDA believes that the distinction between regulated markets, Multilateral Trading Facilities and Systematic Internalisers is clear in theory. (Some banks are concerned that the differences are becoming blurred in practice.) For the SSDA, this is mainly a matter of the proper enforcement of the applicable rules.

The SSDA is concerned about CESR’s proposal to shorten the publication delays from three minutes to one minute. Members believe that printing within one minute would not be possible for manually handled trades. The current rules are clear, in requiring publication as soon as possible.

The SSDA would like to express disappointment about the short timeframes given to the industry to respond to this and other consultations that are ongoing in parallel.

Some typical Swedish concerns are:

-          Tick size competition leads to reduced volume and market liquidity implying increased market impact.

-          The threshold for Large In Scale (giving possibility for a pre trade transparency waiver) should be lowered for equities with the lowest ADT (Average Daily Turnover) thus supporting price quotation in shares with low liquidity.

 

Fullständigt remissvar

 

EBF:s remissvar

 

 

SSDA supports the answer given by European Banking Federation. In short:

The current transaction reporting system is overall working well.

SSDA is opposed to the introduction of a third trading capacity. In any case, CESR’s proposals are not seen as proportionate even if or where some additional reporting clarity could be achieved.

SSDA would like to express disappointment about the short timeframes given to the industry to respond to this and other consultations that are ongoing in parallel.

Some typical Swedish concerns are:

-          It is important that all new rules for transaction reporting are standardized throughout Europe. Every difference between countries causes unnecessary problems, lack of efficiency and costs.

-          We also regularly notice the problem knowing whether an instrument is admitted to trading or not.  Information regarding if a financial instrument is admitted to trading and thus a trade should be reported should be provided in an easily retrievable way without any kind of charges.

-          Trading, clearing and settlement are to an increasing extent a question of cross border activities. Member firms have head offices in one country providing services in one or several other countries. In this respect Transaction Reporting and in which country the reporting should be done has become a complex issue. In some cases the same transaction has to be reported in several countries. As exchange of information between competent authorities, according to our knowledge, works well it is time to let the reporting company report to the competent authority in the home country or of its choice. Such a step would significantly decrease the costs for reporting.

Finally, efficiency is a matter of survival for the European market both in practical terms and from a cost perspective. A question that has arisen in our long term discussions is:  Can market surveillance remain local in the long term? We urge CESR to think long term for any and all changes that may be considered for TRS.

 

Fullständigt remissvar

EBF:s remissvar

 

 

The short timeframe given to respond will affect the quality and detail of our feedback.

On a general note, we do not find any evident connection between the market failure mentioned by CESR, or difficulties experienced in the bond market during the financial turmoil, and lack of pre- or post-trade transparency. We do not see how additional transparency requirements could solve or even contribute to improving market conditions. There is however an evident risk that different measures and legislative actions are proposed more based on different legislators and institutions need to show that they are “doing something” rather than a thorough analysis of what actions are actually appropriate to solve which problems. 

Pre-trade information for bonds is essentially provided in the form of price quotes. We are not encountering any difficulties or shortcomings in this respect.

As the turnover in number of trades is low or very low in the Swedish bond market the market is a quote driven market. Increased pre- and post trade transparency would have a negative impact on the willingness to quote prices thus leading to a less efficient market. There is an order driven market for bonds at NASDAQ OMX called SOX since many years. The turnover is very low but shows that it is possible to have two different markets in the same financial instrument but focused on different types of clients, consumers and institutions. The SOX market has pre- and post trade transparency in real time. The institutional market has post trade transparency in the most liquid bonds at end of day.

Fullständigt remissvar

EBF:s remissvar

 

Fondhandlarföreningen ställer sig bakom yttrandet från EBF som har nedanstående huvudpunkter.

The EBF would support harmonised telephone recording requirements for calls between professional traders. On the retail markets, telephone recording can be helpful to solve disputes between banks and clients. However, there are other ways of achieving this objective.

 

On execution quality, improvements to the quality of post-trade data on the equity markets are seen as a necessary pre-condition for a fully informed discussion. Nevertheless, banks overall feel that they have meaningful data already today to make well-informed choices about execution venues. A mandatory reporting requirement on execution quality would risk undermining the well-balanced definition of best execution.

 

The EBF does not believe that the distinction between complex and non-complex products should be re-opened in the current MiFID review. Workable solutions have by now been found to deal with the current legal text.

 

The definition of personal recommendations should not depend on the medium of communication, but rather on the way in which recipients are addressed. The key criterion of what constitutes investment advice is whether or not correspondence is based on the analysis of an individual‟s investment needs.

 

Fullständigt remissvar

EBF:s remissvar

                                                                                       --------------