Vad är Strukturerade placeringsprodukter?
En Strukturerad Placeringsprodukt är ett finansiellt instrument med egenskaper härrörande från andra finansiella instrument, till exempel obligationer och optioner, för att erbjuda dig som sparare en specifik riskprofil. Den kanske mest välkända Strukturerade Placeringsprodukten är indexobligationen, som ger dig möjligheten att ta del av en positiv värdeutveckling2 på en viss marknad, samtidigt som kapitalet (exklusive courtage och eventuell överkurs) oftast är helt eller delvis skyddat från att marknaden går ner. Strukturerade certifikat34 är en annan Strukturerad Placeringsprodukt som har blivit allt vanligare. Med sådana är det möjligt att spekulera i uppgång, nedgång, en stillastående marknad eller i princip vilken marknadsutveckling som helst. Om marknaden rör sig åt fel håll är dock kapitalet inte skyddat i ett certifikat, eller bara delvis skyddat.
Sedan introduktionen på den svenska marknaden har emitterade volymer i indexobligationer ökat kraftigt i princip varje år ända fram till och med 2007, då emissionsvolymen uppgick till 95 mdr. 5 Under 2008 minskade intresset för såväl denna sparform som för många andra finansiella produkter på grund av finanskrisen (och även till följd av att börskraschen minskade tillgängligt sparkapital för många). Emissionsvolymen för det första halvåret 2009 tyder dock på att trenden för indexobligationer har vänt uppåt igen (jämfört med emissionsvolymen under det andra halvåret 2008).
Figur 1: Utveckling av marknaden för indexobligationer: Emissionsvolymer i miljarder SEK per kvartal 1998-2009
Källa: Euroclear Sweden
Grovt räknat uppskattas nivån för nettosparandet i indexobligationer under perioden 2004-2008 i genomsnitt ha uppgått till drygt 20 mdr per år.6 Det motsvarar en genomsnittlig ökningstakt om ca 30 % per år.
2 Det finns exempel på indexobligationer som ger avkastning vid en negativ värdeutveckling på marknaden, men det är ovanligt.
3 Certifikat kan emitteras ”on tap” och börsnoteras direkt, utan att erbjudas till spararna i primärmarknaden genom ett teckningsförfarande. Trots att dessa produkter kan vara snarlika med ovannämnda certifikat till sin utformning, finns det olikheter som gör det opraktiskt att inkludera dessa i detta informationsmaterial. On tap-emitterade certifikat omfattas inte heller av Svenska Fondhandlareföreningens Branschkod för Strukturerade Placeringsprodukter.
4 På penningmarknaden används begreppet certifikat för ett ”vanligt” skuldebrev som emitteras av t ex banker eller företag. Observera att betydelsen av certifikat i detta sammanhang är en annan.
5 Källa: http://www.euroclear.eu/621_SVE_ST.htm 2009-09-04. Med emissionsvolym avses den nominella volym av indexobligationer samt vissa certifikat, denominerade i SEK, som emitterats i VPC. Detta innebär att emissionsvolym även inkluderar eventuellt handelslager etc. Certifikat som är inkluderade utgörs enbart av sådana som har ett nominellt belopp.
6 Nettonysparandet i indexobligationer beräknas som förändringen i utestående volym för den aktuella perioden (sammanlagda nominella belopp denominerade i SEK som emitterats, reducerat för förfallna nominella belopp, som har registrerats i VPC från 2004-01-15 till 2009-01-01). Förändringen i utestående volym uppgår till 122 mdr för perioden, eller ca 24 mdr per år. (Källa: http://www.euroclear.eu/621_SVE_ST.htm 2009-08-14). Det faktiska beloppet nysparande underskattas till viss del eftersom överkurs inte ingår i nominellt belopp, samtidigt som det överskattas på grund av att vissa certifikat (de som har ett nominellt belopp) är inkluderade. Vinster som återinvesteras kommer dessutom att räknas som nysparande enligt denna definition. De absoluta beloppen är därför inte jämförbara med andra typer av sparprodukter. Den procentuella förändringen för indexobligationer anses dock vara relevant för att mäta tillväxten på marknaden, då man kan anta att förhållandet mellan andelen som överskattas och som underskattas är någorlunda konstant från år till år.