Olika typer av Strukturerade Placeringsprodukter

Indexobligationer

Normalt är en indexobligation konstruerad så att du får ta del av uppgången i den aktuella marknaden samtidigt som det nominella beloppet, tack vare kapitalskyddet, är skyddat från värdeminskning. Ibland är indexobligationen bara delvis kapitalskyddad eller ger inget kapitalskydd alls. Det finns även indexobligationer som ger dig avkastning om marknaden sjunker, men då detta är mindre vanligt behandlas inte den typen av placering i detta informationsmaterial. Nedanstående beskrivning utgår från en kapitalskyddad indexobligation som ger dig avkastning om marknaden stiger.

Ursprungligen var avkastningen på indexobligationer främst kopplad till utvecklingen på aktiemarknaden, men under 2000-talet har valutor och råvaror blivit allt vanligare som så kallade underliggande tillgångar. I princip skulle en indexobligation kunna vara kopplad till utvecklingen av vilken tillgång som helst, eller vilken kombination av tillgångar som helst, där värdeförändring går att avläsa. Vanligtvis ges indexobligationen ett namn av emittenten eller arrangören som indikerar vilken tillgång avkastningen är knuten till. Exempelvis kallas oftast en indexobligation som är exponerad mot (d v s knuten till värdeförändringen i) aktier för aktieobligation eller aktieindexobligation. En indexobligation som är exponerad mot råvaror kallas ofta för råvaruobligation. Det är dock inte ovanligt att myndigheter såsom Skattemyndigheten och Finansinspektionen använder sig av begreppet aktieindexobligation oavsett vilken typ av tillgång som avkastningen är kopplad till.

För att förstå hur en indexobligation är uppbyggd är det bra att känna till hur en ”vanlig” obligation, t ex en stats- eller företagsobligation fungerar.

När du gör en placering i en vanlig obligation i primärmarknaden ger emittenten dig ett löfte om att återbetala det nominella beloppet vid förfall, samt en viss avkastning under löptiden. Avkastning på din placering får du i form av kuponger; ofta årligen eller kvartalsvisa ränteutbetalningar under löptiden. Som sparare i en obligation har du alltid en kreditrisk (se avsnitt Kreditrisk) på emittenten.

En speciell typ av obligation som kallas nollkupongsobligation (”nollkupongare”) ger ingen kupong. Istället får du köpa obligationen till ett pris som ligger under det nominella beloppet. Räntan erhålls på så sätt vid förfall, genom att du får tillbaka ett högre belopp än det som du har placerat. Eftersom du vet att det är det nominella beloppet som återbetalas, vet du också vid emissionstillfället vilken avkastning nollkupongaren ska ge om du behåller den till förfall.

I sin enklaste form är indexobligationen oftast en nollkupongsobligation vars avkastning är knuten till värdeförändringen i en viss marknad eller tillgång istället för att utlova en traditionell, förutbestämd ränta.

Ibland brukar man för att underlätta beskrivningen säga att indexobligationen består av en obligationsdel, som möjliggör återbetalning av nominellt belopp vid förfall, och en marknadsrelaterad del, som ger avkastning om den underliggande marknaden stiger.⁸ Som sparare i en indexobligation eller annan Strukturerad Placeringsprodukt äger du dock en produkt, och de ingående komponenterna kan inte separeras från varandra.

Villkor som påverkar indexobligationens potentiella avkastning

Hur stor del av en eventuell uppgång i marknaden som du får ta del av bestäms av deltagandegraden. Om deltagandegraden exempelvis är 120 % får du marknadens uppgång multiplicerat med 1,2⁹.

I en kapitalskyddad indexobligation utgörs återbetalningsbeloppet – det belopp som betalas till dig på återbetalningsdagen – av det nominella beloppet och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet beräknas genom att multiplicera deltagandegraden med marknadens uppgång och det nominella beloppet (vilket inte är detsamma som det investerade kapitalet om du har betalat överkurs, se nedan).

Återbetalningsbelopp = Nominellt belopp + Tilläggsbelopp =
= Nominellt belopp + (Nominellt belopp * Marknadens uppgång * Deltagandegrad)¹⁰

Ofta förekommer olika villkor, som ytterligare påverkar din avkastning och risk. Nedan följer några vanliga exempel:

• Ibland ges placeringen ut till överkurs, vilket innebär att du placerar mer än det nominella beloppet för att skapa ytterligare avkastningsmöjligheter. Men bättre avkastningsmöjligheter innebär också högre risk. Överkursen går helt förlorad om den underliggande marknaden inte stiger. Överkursen brukar uttryckas som en procentsats, exempelvis 10 % överkurs¹¹, vilket betyder att du betalar 10 % av nominellt belopp i överkurs.
• Marknadens uppgång beräknas som skillnaden mellan startkurs och slutkurs. Men ibland begränsas den del av marknadens uppgång som du får ta del av till en viss nivå. Detta innebär normalt att du istället får en högre deltagandegrad, och därmed en större hävstång på utvecklingen upp till denna nivå. En liknande begränsning kan också göras i den totala avkastning som du maximalt kan vara berättigad till i din placering.
• En genomsnittsberäkning kan användas för att fastställa startkurs och/eller slutkurs, vilket kan påverka din avkastning såväl positivt som negativt. Det innebär att exempelvis slutkursen för indexobligationen beräknas som ett genomsnitt av ett antal mätningar under en period i slutet av löptiden. Ett sådant förfarande skyddar från plötsliga kursfall på slutdagen, men kan samtidigt dra ner en uppgång. På motsvarande sätt kan startkursen fastställas med genomsnittsberäkning.

Strukturerade certifikat

Ett strukturerat certifikat är en placering vars värde är beroende av utvecklingen i en eller flera tillgångar. En placering i ett certifikat är inte kapitalskyddad, och innebär därför en högre risk än en placering i en kapitalskyddad placering. Certifikat kallas också bevis. Produkterna ges ofta ett namn som antyder vilken typ av marknad eller tillgång som deras avkastning beror av, eller vilken typ av avkastningsmöjligheter de ger.

I likhet med indexobligationer kan certifikat ge dig en exponering mot i princip vilka tillgångsslag eller vilka marknader som helst. Till skillnad från en indexobligation finns dock ofta inte ett obligationsinslag. Certifikat är istället helt eller till stor del konstruerade med olika derivatinstrument, vilket ger dem intressanta avkastningsmöjligheter, men beroende på ingående komponenter också varierande grader av risk.

Med hjälp av certifikat kan du till exempel spekulera i att marknaden ska stiga, att den ska falla, att den ska stå stilla eller röra sig kraftigt åt något håll. Olika typer av dessa produkter kan skapas för att erbjuda ett brett spektrum av riskprofiler. En typ av certifikat kan exempelvis berättiga dig att minst få tillbaka en viss del av det placerade beloppet¹² vid förfall tillsammans med avkastning om den underliggande marknaden går ner. En annan typ kanske ger dig en rejäl hävstång på en eventuell uppgång, samtidigt som du riskerar att förlora upp till hela det placerade beloppet om marknaden går ner under en viss nivå. Genomsnittsberäkning och villkor som begränsar avkastningen i placeringen förekommer även för certifikat. Se emittentens prospekt för att få mer information om andra villkor som gäller för din produkt.